Veckan med stort V

Ja, nu är veckan här. Veckan då min upplärningstid är över och jag är officiellt röntgenuska. 
 
Men det känns faktiskt väldig bra. I tisdags var jag på skelettlabbet och där känner man sig ganska hemma på. Man bokar in patienten, tar emot patineten, startar undersökningen och skickar patienten. Typ. Så det är inte så farligt. 
Så i måndags jobbade jag även mitt första 14 timmars pass, vilket var galet men otroligt roligt! Det hela blir ju lättare med roliga kollegor att fördriva tiden på.
 
Igår så vaknade jag upp med VÄRLDENS värk i axeln, kunde inte lyfta armen utan att jag höll på att kräkas av smärtan. HELT galet, har aldrig i hela mitt liv varit med om dylikt.
Jag är heller inte den som viker mig i första taget för lite värk i kroppen. Biter istället ihop och kör, men den här gången fick jag lyssna på kroppen... 
 
 
Försökte få en tid hos min läkare, men han hade ingen denna vecka.. Men efter att vi pratade lite så misstänkte han att det kunde röra sig om en inflammation i axeln. Om smärtan skulle bli värre efter en vecka, så skulle jag komma in och träffa honom. Så nu är det voltaren som gäller för min del i en vecka.
Kan säga att idag att det redan känns bättre, så förhoppningsvis så är det inget mer allvarligt. Jobbar imorgon halvdag och hela helgen. Ska bli kul att få komma tillbaka igen. Inget roligt att ligga hemma..
 
Så inte världens bästa första vecka än så länge, men det ska vi ändra på! 
  
 
Till top