Nattreflektioner

 
Under fredagen och lördagen hoppade jag in extra och jobbade på kvällen. 
Efter att (nästan) enbart jobbat natt i ca 3-4 månader, så var det en omställning att jobba på dag/kväll. För att vara helt ärlig, så saknar jag den "vakna tiden" får med våra brukare under dag tid, all skoj och stim man har för sig är ovärderlig
Men, att jobba natt och plugga samtidigt har varit mycket lättare, jag började hinna med livet. En viktig balans man måste hitta för att känna att man hinner med allt man vill göra. 
Man vill ju: jobba, vara med hundarna, träffa vännerna, plugga m.m. och försöka andas mellan etapperna.
 
Men hur gör man för att inte låta det ena ta över det andra? 
Jag har fått lära mig konsekvenserna och betalat ett högt pris för att jag inte hade förmågan då, att fördela min tid. Jag tyckte själv någonstans att jag hade fixat mitt liv på ett nogorlunda bra, men allt vände snabbt till det värre.
Människor som stog mig väldigt nära, försvann (och jag kan inte klandra dom såhär i efterhand), men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte blev djupt sårad på kupen. Jag trodde att jag visste vart vi hade varandra..
Men livet kastar oväntade skruvbollar åt en. Vad som kommer hända beror på hur du väljer att ta dom, låta bollen svischa förbi, eller fångar du den?
Vad jag gick igenom då på den tiden, gjorde att jag lät bollen flyga förbi. Jag hade inte styrkan att veta vad jag skulle göra.
 
Men idag kan jag säga att jag har ett ganska välbalanserat liv. Jag har funnit många nya fantastiska människor som jag träffar så ofta vi alla hinner och skolan/jobbet flyter på bra. Jag känner mig tillfreds med mig själv för var jag är idag och var jag kommer att hamna i framtiden.Min sambo är underbar som funnits för mig i mina livs höga & djupa dalar. 
 
Oj, värst vad personligt det blev..
Eller ja, personligt för att vara ifrån mig. Brukar väl vara ganska försiktig med vad jag skriver. Men antar att natten plockar fram den sidan på mig.. 
 
Till top