Mina tankar går till hans familj..
Helt plötsligt är allt borta.. Man tänker hela tiden: Han känner jag inte. Han bor inte i närheten av mig. Jag vet inte vem han är.
Men vad händer den dag då du faktiskt känner honom, han bor nära dig, du vet vem han är? Det går inte att föreställa sig. Det går bara inte.
Några åker till öland för att fira midsommar och ha roligt. Men sen att det finns idioter, sånna jävla idioter, som faktiskt inte borde få gå på denna jord, som förstör och skapar kaos.
Även om jag inte kände dig så väl, så blev jag så illaberörd och fruktansvärt lesdsen för dig och din familj skull. Jag kommer ihåg när jag var liten och gick på fritids, såg jag dig leka med dina kompisar. Du tillhörde den kategori "de äldre killarna", du var ju trots allt äldre än mig. Kanske låter konstigt, men man hade någon form av respekt för de äldre.
Mina tankar går till hans familj, hans vänner och alla som är anhöriga.